haha, K tjatar alltid om att jag visar allt i motljus! Och även poserar såklart…
Är de SÅ HÄR du menar då baby?
nästa månads tema.
LÅT-TEXTER.
Lätt.
(Lätt som i uttrycket ‘lätt’, som att det är ett bra val, och inte som att det kommer bli lätt. För den som inte kan läsa mig tänkte jag förtydliga…
)
30 av de fetaste texterna i mitt tycke, kommer bli intressant.
Cornelis, Gessle, Winnerbäck… here we go.
Eller, ja, om ett par veckor typ.
Can’t wait!
Som sagt, så var det en fin kväll igår.
Bästa syster fyllde 27
och vi firade kungligt med början på Djurgården med ett glas rosé bland sol, moln och tydligen Melin & Läckberg dessutom. Hur kan jag missa det liksom?
Paket fick hon såklart också!
Efter en halvtimmes babbel kom hennes bästis Sofia, som jag väl känt lika länge jag.
På biljetten stod följande:
”Giltig 14 maj 2013, 18:00 – 18:14″, så vi knatade iväg strax innan 18 till ABBA – THE MUSEUM.
Klockan 17:57 ‘stämplade’ vi in. Sofias biljett knasade, så hon fick en ny. haha.
Men in kom vi.
Sedan ner för två trappor, med stopp på den första för att låsa in jackor och gå på toa. Såklart.
Och väl 2 trappor ner så frågar ngn om vi vill se en ‘kortfilm’ om ABBA.
Ja visst tänkte vi, man hade ju inte riktigt en aning om hur det här ‘museet’ fungerade.
Så vi bänkade oss på några tältstolar (det fanns typ 7 stycken, och vi var tre. haha. Det får inte bli crowded där inte.)

Efter ett par minuter sätter det igång (signerat Jonas Åkerlund. Såklart.), och jag är glad att jag inte har anlag för epilepsi.
Satan vilka jobbiga klipp och mycket blipp i ögonen!
5 sekunder som bäst av en låt typ.
Nej gud vad gammal jag kände mig där inne.
Det var inte min kopp te alls.
Älskar mycket Jonas Åkerlund gjort, men detta hamnar inte på top 1.
Vidare in i museet så finns det massor att läsa om alla medlemmarna. Och roliga gamla bilder.
Och deras gamla band osv.
Sedan följde hur mycket som helst av saker man kunde göra själv, som att stå på scen med hologram-ABBA-medlemmarna (den dissade vi), mixa ABBA-låtar, sjunga in låtar, dansa med i en video mm. Och såklart en massa info och text om allt. För att inte tala om alla alla guldskivor och till och med en guld-KASSETT skådade jag, haha, det har inte ens jag sett förr! Allt varvat med lite bås från diverse ställen, som deras skrivstuga i skärgården exv.
Och lite roliga, samt fula som snygga attiraljer från deras era.

Och mixerbordet som användes under alla inspelningar.
Och info om Stikkans sekreterare Görel, vad vi förstod.
Trust me, man orkar INTE läsa allt om allt där inne.
Iaf gjorde inte vi det.
Men jag föll för denna.
Stikkan ropar…. hahaha
Sen klev syster och Sofia såklart in i ‘studion’ för att sjunga med ABBA.
Aaaahhahaha, jag skrattade så jag dog!
Filmade gjorde jag också.
Har inte själv sett den ännu, men jag lär inte lägga upp den här iaf.
Och syster är som hon är (tvärtemot mig), så hon ville ju prova allt typ.
Så helt plötsligt stod hon och dansade i olika utstyrslar.
Det sjuka var att man ‘fotade’ sitt ansikte först, så det såg verkligen ut som henne.
haha, lite scary.
Men kul var det!
För fotografen som stod bredvid iaf.
Sen hamnade jag & Sofia nästan på ett skivomslag – ABBA – ‘The Arrival’.
Om det inte vore för att syster ärvt sin mors foto-talanger vill säga och bara fick med halva ‘rubriken’.
Men vad gjorde det, efter ett roligt besök på ABBA – THE MUSEUM – I WAS THERE FIRST!
haha, man kunde köpa numrerade t-shirts med den texten på. Men. Helt plain t-shirts med den texten, visserligen numrerade, men för 349 kr??! Nee, skulle inte tro det.
Och nej, tyvärr ringde ingen medlem när vi var där… ![]()
Hade iofs inte ens vågat svara.
Men syster hade!
TACK igen syster & Sofia för en kväll full med fnitter som alltid!
PS. Vi såg ngt SEB-event utanför när vi kom också. Det var en kör som sjöng ABBA-låtar o grejer. Och i ett hörn stod designern Owe Sandström och tryckte. Tokbrun och såg rätt skum ut. haha! DS.
OFFE ♥ ABBA
Slutkläm – ABBA – THE MUSEUM:
Får 4 randiga av mig.

Ett annorlunda och kul koncept.
Man skulle nog lätt kunna gå där en gång till för att göra det man missade osv.
Och så glömde jag ju nämna ‘Swedish Hall of Fame’ som väl var sådär enligt min mening.
Men visst var det klockrent kul att steppa in i rum med allt från 20-tals till 2010-talsmusik.
Självklart stod vi längt i rummen 80- och 90-tal då vi ju ändå är 70-talister.
70-talet var mest progg. haha.
Men som sagt, väl värt ett besök för den som gillar ABBA!
Soundtrack: ABBA – The Album.
För övrigt min absolut första egna LP.
Och den bästa enligt mig.
Ibland hittar jag bloggar som är något alldeles extra.
De målar upp det vardagliga i ord och meningsföljder som jag liksom aldrig kunnat.
Kanske kan jag om jag tänker mer på det och läser mer av dem som är så duktiga på det,
men hittills har jag verkligen inte lyckats.
Läs exv. Vimmelmammans inlägg från häromdagen.
Så fint och klockrent beskrivet.
Jag skriver mer ‘som jag tänker’ oftast.
Och det blir ju sällan så poetiskt.
Men det gäller visst bara att läsa och åter läsa sånt man gillar om man vill lära sig att komma närmare.
Har jag läst.
Det är så himla svårt att bara välja ut några få foton av något som man vill berätta.
Jag fixar det aldrig.
Varje gång jag ska göra ett collage så slutar det ofta med ’25-bilders-mallen’ i mitt program. ![]()
Det är för mycket jag vill ha med.
Jag tar oftast många bilder vid varje tillfälle för att just fånga ‘DEN’ bilden. Men när jag sedan kollar på dem så tycker jag att jag har fångat något i så många. haha, jag skulle nog inte bli en bra fotograf.
Hur som helst.
Jag är varken fotograf eller kinkig.
Och det är ingen som säger vad jag borde, får eller ska göra i min blogg, förutom jag.
Så, kontentan blir oftast många bilder helt enkelt.
Det blir sällan ett par få ‘stunning’ som jag ibland önskar att jag kunde få till.
Utan istället 5, 10, 20, 30 eller till och med fler bilder. (Ibland. Ibland blir det inget alls.)
På något jag har upplevt eller bara tycker är något jag vill ha som ett minne.
Och bloggen är ju faktiskt till för just mitt & andras minne/minnen.
Det är sjukt kul att kunna gå tillbaks och återuppleva somrar, vintrar, promenader, middagar, partaj, vänner, släkt, födelsedagar, jular osv osv. Det är verkligen det absolut bästa med nätet tycker jag.
Den digitala dag- och fotoboken man kan skapa.
Bilderna här hamnar lite random, som ungdomarna säger idag.
Här är iaf en liten glimt av mitt april 2013.
Ganska fin månad såhär i efterhand iaf.
Den 8 maj 1915 föddes världens snällaste Åke.
Min morfar.
På Åke-dagen.
Idag hade han fyllt 98 om han levt, men han blev ändå 87, inte fy skam.
Min poffa.
Han som la upp hela köksbordet med dubbla kortlekar i någon avancerad patiens, och jag satt i hans knä och frågade:
‘Gör du kort poffa?’
Han som försökte lära mig dansa genom att jag fick stå på hans fötter när jag var liten och stegade på.
Han som lät mig använda hans skrivmaskiner och gav mig sin avlagda ‘kontors-portfölj’ när han köpte en ny, så jag kunde leka kontor ordentligt och stiligt.
Den lyckan!
Han som var bra på fiol (som jag aldrig har fått höra tyvärr), men inte fick spela för mormor.
Han som var allmänbildad som få.
Han som var så snäll och gjorde allt för alla de närmaste. Alltid. Oavsett vad.
Morfar/Poffa/Åke.
Den snällaste finaste morfarn i hela hela världen.
Jag saknar dig Poffa! ♥
Grattis på din dag!
Hälsa alla där uppe från mig! ♥